Allvar Gullstrand – 1911

Allvar Gullstrand – 1911 2014-06-25T11:27:51+00:00

Allvar Gullstrand (1862-1930)

Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1911

Kartlade hur ögat fungerar

Allvar Gullstrand föddes i Landskrona 1862 som äldste son till förste stadsläkaren Pehr Alfred Gullstrand och dennes hustru lantbrukardottern Sophia Mathilda Korsell. Gullstrand påbörjade sin skolgång i Landskrona men kom senare till Jönköping där fadern fått en tjänst. Under skoltiden föddes ett intresse för matematik, men trots detta råddes han av sin fader att läsa medicin. Intresset för matematik skulle emellertid inte vara bortkastat. Läkarstudierna påbörjade Gullstrand i Uppsala 18 år gammal. Efter medicine kandidatexamen 4 år senare for han till Wien för att fortsätta sina studier. Det var i Wien som hans intresse för ögat och optik väcktes. Vid återkomsten till Sverige påbörjades forskarstudier hos ögonläkaren Johan Widmark vid Karolinska Institutet. Parallellt med forskarstudierna arbetade Gullstrand som brunnsläkare i Ronneby. Hans avhandling renderade honom medicine doktorsgraden 1890 och en docentur i ögonsjukdomar året därpå. Efter några år återvände han till sitt alma mater, Uppsala Universitet, till vilket han blev kallad som extra ordinarie professor i oftalmiatrik. År 1913 blev han utnämnd till professor i fysiologisk och fysikalisk optik. Hans forskning handlade främst om fysiologisk optik. Inom detta fält kom hans matematikbegåvning till användning. I sin doktorsavhandling behandlade han teorin bakom astigmatism, han utvecklade dessutom ett instrument för att mäta hornhinnans astigmatism. Därefter utvecklade han en ny metod för att bestämma ögonmuskelförlamningar. Flera banbrytande arbeten följde, däribland om gula fläcken vilken han kunde visa var färglös. Han varvade avancerad teori med praktisk verksamhet och utvecklade och förbättrade utrustning för undersökning av ögat, bland annat en ny ögonspegel och en speciell lampa för ögonundersökningar. Den av Gullstrand utvecklade ögonspegeln används än idag för ögonundersökningar.
Gullstrand var oerhört begåvad, någonting som han själv var väl medveten om. Han hade ett vänligt sätt, men när han yttrat sig i något sammanhang så ansåg han att sista ordet var sagt. Han kunde oblygt säga att ytterligare inlägg var onödigt slöseri med tid. För sina insatser om ögats ljusbrytningsförmåga belönades han med 1911 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Optik är en vetenskaplig gren av fysiken och hans insatser om optiken gjorde att han 1911 blev ledamot i Vetenskapsakademins Nobelkommitté för fysik och blev 1923 ordförande för densamma. Här skulle han utmärka sig för sitt motstånd mot att Albert Einstein tilldelades Nobelpriset i fysik. Gullstrands motstånd gjorde att Nobelkommittén inte delade ut något pris 1921. Efter omfattande diskussioner tilldelades Albert Einstein 1921 års Nobelpris i fysik men erhöll priset först i samband med prisutdelningen 1922 när Niels Bohr erhöll priset. Gullstrand hade rationella skäl för sitt motstånd, Han var djupt kunnig i både matematik och fysik och det fanns inga empiriska observationer som stödde Einsteins relativitetsteori. Einstein blev inte heller belönad för den, istället fick han priset för sitt arbete om lagen för den fotoelektriska effekten. Gullstrand mottog ett stort antal utmärkelser och var ledamot av flera vetenskapliga sammanslutningar. En gymnasieskola i Landskrona bär hans namn och författaren till denna text var en gång elev på denna skola. Gullstrand gifte sig 1885 med Signe Christina Breitholtz, de fick en dotter som dog i unga år.

©Johan Wennerberg och Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet